Vad är en nyemission?
En nyemission innebär att ett aktiebolag ger ut nya aktier mot betalning. Aktierna är ägarandelar i bolaget och kan köpas av befintliga ägare eller nya investerare. När emissionen registreras ökar bolagets aktiekapital och även antalet aktier som finns i bolaget.
Om du driver ett mindre aktiebolag kan du exempelvis använda en nyemission för att ta in en delägare som investerar pengar i verksamheten. Du kan också själv köpa de nya aktierna och fortsätta äga hela bolaget.
Pengarna går till bolaget. Det är skillnaden mot att sälja några av dina befintliga aktier. Vid en sådan försäljning får du som säljare betalt, medan bolaget inte får några nya pengar.
Varför ska du göra en nyemission?
Du kanske behöver pengar för att kunna utveckla en ny produkt, eller kanske för att få igång försäljningen. En nyemission kan också vara ett sätt att stärka företagets likviditet efter att ha gått med förlust. Det är bra att tänka på att en nyemission inte påverkar resultatet.
Till skillnad från ett lån innebär en nyemission att du inte behöver betala ränta eller amortera pengarna. Investeraren får i stället en delaktighet i bolaget – och kan sedan få en del av vinsten eller öka värdet på sin investering.
Men det medför i sig vissa förväntningar. Om du tar in en ny delägare måste ni komma överens om saker som hur ni ska arbeta tillsammans och hur ni ska styra företaget.
Hur påverkas din ägarandel vid nyemission?
Om någon annan köper de nya aktierna kan din procentuella ägarandel minska. Det kallas utspädning. Du har kvar dina aktier, men de utgör en mindre del av det totala antalet.
Säg att du äger samtliga 1 000 aktier i ditt bolag. Bolaget ger sedan ut 250 nya aktier som en investerare köper. Efter emissionen finns 1 250 aktier:
Ägarandel före och efter nyemissionen
| Före emissionen | Efter emissionen | |
|---|---|---|
Du | 1 000 aktier – 100 % | 1 000 aktier – 80 % |
Ny delägare | – | 250 aktier – 20 % |
Totalt antal aktier | 1 000 | 1 250 |
Din ägarandel har alltså gått från 100 till 80 procent. Det betyder inte automatiskt att värdet på ditt innehav har minskat. Bolaget har samtidigt fått kapital. Hur affären påverkar dig ekonomiskt beror bland annat på vilket pris investeraren betalar.
Vid en kontant nyemission har befintliga aktieägare som huvudregel företrädesrätt. Det innebär rätt att teckna nya aktier i proportion till det befintliga innehavet. En riktad nyemission vänder sig i stället till utvalda investerare och kan innebära att företrädesrätten frångås.
Så går en nyemission till
Att få en insättning på bankkontot räcker inte för att genomföra en nyemission. Du behöver också beslut, dokumentation och registrering.
1
Ta fram villkoren. Du behöver bestämma bland annat antalet nya aktier, priset per aktie och vem som får köpa dem. Kontrollera att emissionen ryms inom bolagsordningen, alltså bolagets grundläggande regler.
2
Fatta beslut om emissionen. Beslutet fattas vanligtvis på bolagsstämman, där aktieägarna beslutar i bolagets frågor. Styrelsen kan också besluta under vissa förutsättningar, exempelvis med ett bemyndigande från stämman.
3
De som ska investera tecknar aktierna. Att teckna betyder att förbinda sig att köpa dem. Aktierna tilldelas och betalas enligt villkoren.
4
Anmäl till Bolagsverket. Styrelsen ska anmäla emissionsbeslutet för registrering inom sex månader från beslutet. Se också till att aktieboken, bolagets förteckning över aktier och aktieägare, uppdateras.
Måste aktierna betalas med pengar?
Nej. Betalningen kan ske på olika sätt:
✓
Pengar: betalningen sätts in på det konto som används för emissionen.
✓
Apportegendom: betalning med egendom som bolaget har nytta av, exempelvis en maskin.
✓
Kvittning: vid en kvittningsemission används en fordran på bolaget som betalning. Om du tidigare har lånat ut pengar till bolaget kan skulden, med rätt beslut och villkor, bytas mot nya aktier.
Apport och kvittning ger inga nya pengar på bankkontot. Bolaget får i stället en tillgång eller en minskad skuld. Betalningsformen ska framgå av emissionsbeslutet.
Bokför ditt aktiebolag direkt från banken
Med SpeedLedger får du färdiga förslag som du godkänner med ett klick – och gratis rådgivning när du undrar över något.
Överkurs och aktiekapital vid nyemission
Innan du bokför behöver du veta hur betalningen ska fördelas. Hela beloppet ökar nämligen inte alltid det registrerade kapitalet.
Varje aktie har ett kvotvärde. Det räknar du fram genom att dela bolagets aktiekapital med antalet aktier. Kvotvärdet visar aktiens andel av aktiekapitalet, inte vad aktien är värd vid en försäljning.
Aktiekapital ÷ antal aktier = kvotvärde
Exempel
250 nya aktier för 400 kr styck
Bolaget har 1 000 aktier och ett aktiekapital på 25 000 kr. Det ger 25 000 kr ÷ 1 000 aktier = 25 kr i kvotvärde per aktie. En investerare köper de 250 nya aktierna för 400 kr styck – priset kallas teckningskurs. Bolaget får då in 100 000 kr.
Så fördelas betalningen
| Beräkning | Belopp | |
|---|---|---|
Aktiekapital | 250 × 25 kr | 6 250 kr |
Överkurs | 100 000 − 6 250 kr | 93 750 kr |
Totalt | 250 × 400 kr | 100 000 kr |
Överkursen är betalningen utöver aktiernas kvotvärde.
Överkursen redovisas i en överkursfond inom eget kapital. Emissionsbeslutet anger om den ska gå till fri överkursfond, bunden överkursfond eller fördelas mellan dem. Skillnaden handlar om vilka regler som begränsar användningen, bland annat vid utdelning.
En överkursfond är en post i bokföringen. Du behöver alltså inte sätta över pengarna till ett särskilt bankkonto med det namnet.
Så bokför du en nyemission
Du bokför nyemissionen i det bolag som ger ut aktierna. Betalningen är ett tillskott till eget kapital, alltså skillnaden mellan bolagets tillgångar och skulder. Det är ingen försäljningsintäkt.
Nedan används samma exempel: bolaget får in 100 000 kr, varav 6 250 kr motsvarar aktiernas kvotvärde och 93 750 kr avser fri överkursfond.
Exemplet gäller betalning med pengar och visar en förenklad situation där teckning och betalning sker i direkt anslutning till varandra. Eventuella emissionskostnader ingår inte.
1. Bokför betalningen innan emissionen är registrerad
Exempel
Investeraren betalar 100 000 kr
Pengarna kommer in på företagskontot och fördelas mellan aktiernas kvotvärde och överkursen.
Verifikation: investeraren betalar 100 000 kr
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
1930 Företagskonto | 100 000 kr | |
2082 Ej registrerat aktiekapital | 6 250 kr | |
2097 Fri överkursfond | 93 750 kr | |
Summa | 100 000 kr | 100 000 kr |
Har ni beslutat att hela överkursen ska vara bunden använder du i stället 2087 Bunden överkursfond för de 93 750 kronorna.
Debet och kredit är bokföringens två sidor. I den här händelsen ökar debet pengarna på bankkontot, medan kredit ökar eget kapital. Summorna på de båda sidorna ska vara lika stora.
2. Flytta beloppet när Bolagsverket har registrerat emissionen
Exempel
Registreringen är klar
Det kommer inte in några nya pengar i det här steget. Du flyttar bara beloppet mellan två konton inom eget kapital.
Verifikation: registreringen är klar
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
2082 Ej registrerat aktiekapital | 6 250 kr | |
2081 Aktiekapital | 6 250 kr |
Efter registreringen uppgår det registrerade kapitalet till 31 250 kr – de tidigare 25 000 kronorna plus ökningen på 6 250 kr. Överkursen ligger kvar på sitt konto.
Om aktierna är tecknade men ännu inte betalda
Har bolaget en fordran för tecknade aktier som ännu inte har betalats behöver även den hanteras i bokföringen. Du ska inte bokföra pengar på bankkontot innan de faktiskt har kommit in.
Vid bokslutet redovisas sådant kapital separat som Tecknat men ej inbetalt kapital. Det förenklade betalningsexemplet ovan täcker alltså inte alla situationer där teckning och betalning sker vid olika tidpunkter.
Spara underlagen och kontrollera bokslutet
Spara emissionsbeslutet, teckningsunderlagen, betalningsunderlaget och registreringsbeskedet tillsammans med bokföringen. Då går det att följa varför pengarna kommit in och hur beloppet har fördelats.
Använder ditt bolag K2, ett regelverk för årsredovisning i mindre företag, finns också en detalj att följa upp: årets fria överkursfond förs följande år över till balanserat resultat. Det är posten där bland annat tidigare års vinster, förluster och fria överkursfonder samlas. Det gäller inte den bundna överkursfonden.
