Vad är arbetsgivaravgift?
Arbetsgivaravgift är en typ av skatt som alla arbetsgivare behöver betala för sina anställda. Arbetsgivare betalar arbetsgivaravgiften utöver den anställdes bruttolön, vilket innebär att avgiften är en extra kostnad för arbetsgivaren utöver lönen. Den betalas in månadsvis till Skatteverket och täcker upp för de olika sociala avgifterna som företaget behöver betala in för sina anställda. Arbetsgivaravgift kallas också ofta för sociala avgifter.
Till skillnad från skatten som dras från lönen läggs arbetsgivaravgiften “ovanpå” lönen och belastar inte den anställda, utan istället företaget. Arbetsgivaravgiften består av flera olika delar som finansierar det svenska socialförsäkringssystemet, såsom pensioner, sjukförsäkring och föräldraförsäkring. Den är en viktig del av det svenska välfärdssystemet. Den är alltid 31,42% om arbetstagaren inte är pensionär. För en enskild firma ingår de sociala avgifterna istället i det som heter egenavgifter.
Snabb sammanfattning om arbetsgivaravgift
Arbetsgivaravgift är en lagstadgad avgift som arbetsgivare betalar på lön och förmåner utöver bruttolönen. Normalnivån är 31,42 %, men nivån kan vara lägre beroende på t.ex. ålder och vissa nedsättningar. Avgiften redovisas månadsvis i arbetsgivardeklarationen och finansierar bl.a. pensioner och socialförsäkring.
Vad ingår i arbetsgivaravgifter?
Arbetsgivaravgiften består av sju olika avgifter som tillsammans finansierar socialförsäkringssystemet och den sociala tryggheten i Sverige.
- Sjukförsäkringsavgift: 3,55%
- Föräldraförsäkringsavgift: 2,60%
- Ålderspensionsavgift: 10,21%
- Efterlevandepensionsavgift: 0,6%
- Arbetsmarknadsavgift: 2,64%
- Arbetsskadeavgift: 0,2%
- Allmän löneavgift: 11,62
Dessa olika avgifter blir alltså tillsammans 31,42% och kan ses som företagets kostnad för att ha anställda. Dessa avgifter består också som du kan se av pension, försäkring med mera som du kan komma att använda.
Nyfiken på bokföring online?
Med SpeedLedger e-bokföring slipper du tänka på debet & kredit. Bokföringen hämtas direkt från bankkontot och det enda du behöver göra är att godkänna.
Varför behöver jag betala arbetsgivaravgift?
Det finns egentligen två delar i arbetsgivaravgifterna: Lagstadgade arbetsgivaravgifter och sociala avgifter. De lagstadgade arbetsgivaravgifterna är precis vad det låter som: Arbetsgivaravgifter som du måste betala till staten (Skatteverket) enligt lag. Arbetsgivaravgiften finansierar det svenska socialförsäkringssystemet, vilket innebär att avgifterna är avgörande för att finansiera pensioner, sjukvård och andra delar av det sociala skyddsnätet. Arbetsgivaravgiften gäller för olika personer och olika typer av ersättning, beroende på exempelvis ålder, inkomstnivå och anställningsform.
Det som heter sociala avgifter å andra sidan är avgifter som är avtalade mellan arbetsmarknadens olika parter. Dessa är till exempel arbetsgivarorganisationer och fackföreningar och ingår i vårt sociala skyddsnät.
Räkna ut arbetsgivaravgift - exempel
Arbetsgivaravgiften beräknas varje månad på den anställdes bruttolön. Arbetsgivaravgiften är alltid 31,42% och beräknas på bruttolönen.
Exempel: Har du till exempel 30 000 kronor i månadslön blir arbetsgivaravgiften 30 000 * 31,42% = 9 426 kronor.
Arbetsgivaravgiften gäller även för förmåner och annan ersättning utöver lön. Den totala kostnaden för arbetsgivaren blir därmed 39 426 kronor per månad för en anställd med 30 000 kronor i lön.
Om en anställd har 25 000 kronor i månadslön blir arbetsgivaravgiften 25 000 * 31,42% = 7 855 kronor. Den totala kostnaden för arbetsgivaren blir då 32 855 kronor per månad.
Hur fungerar lön och arbetsgivaravgift? Exempel
Arbetsgivaravgiften beräknas på den anställdes lön och förmåner, vilket innebär att även ersättning utöver grundlönen, såsom förmåner, påverkar avgiften.
För att kika på sambandet mellan lön, skatt och arbetsgivaravgift är det bästa att vi tar ett exempel. Vi använder samma bruttolön som här ovanför: en anställd som får 30 000 kr i bruttolön. För att vi skall ha ett exempel på hur lön, skatt och arbetsgivaravgift säger vi också att den anställde bor i en kommun med 31% i kommunalskatt.
Bruttolönen är 30 000 kr.
För att räkna ut personalskatten på detta använder vi oss av skattesatsen 31%. Även denna beräknas på bruttolönen och blir då 30 000 kr * 31% = 9 300 kr.
Arbetsgivaravgiften är 31,42%: 30 000* 31,42% = 9 426 kr. Arbetsgivare betalar denna avgift utöver den anställdes lön varje månad till Skatteverket.
Arbetstagaren kommer i och med detta få ut 20 700 kronor i lön, något som blir nettolönen för arbetstagaren. Hur kommer det sig att hen får ut 20 700 kronor och inte 11 274 kr (bruttolön – arbetsgivaravgift – skatt)?
Jo, arbetsgivaravgiften är arbetsgivarens avgift för den anställde och beräknas på den anställdes totala ersättning, inklusive eventuella förmåner. Skatten är arbetstagarens avgift för att vara anställd. Så företagets totala kostnad för den anställda blir 39 426 kr per månad eftersom arbetsgivaravgift läggs ovanpå bruttolönen på 30 000 kronor. Alltså:
Arbetstagarens nettolön är 20 700 kronor och arbetstagaren betalar 9 300 kronor i skatt.
Arbetsgivarens avgift för den anställda är 9 426 kronor som arbetsgivaren betalar in till Skatteverket utöver lönen.
I vår artikel bokföra lön kan du läsa mer och se exempel på hur det hela skall bokföras.
Arbetsgivaravgift pensionär
För personer som har fyllt 66 år vid årets ingång är arbetsgivaravgiften 10,21 procent. Arbetsgivaren betalar då endast ålderspensionsavgiften för dessa personer.
Arbetsgivaravgift enskild firma
Enskild firma betalar inte arbetsgivaravgift utan istället egenavgifter, som är sociala avgifter för att finansiera det sociala trygghetssystemet. Det finns faktiskt inget som heter arbetsgivaravgift enskild firma. I en enskild firma ingår istället arbetsgivaravgiften i det som heter egenavgifter. Egenavgifter beräknas på den enskilda firmans resultat. Läs mer om detta i vår artikel om egenavgifter.
För vissa inkomster som inte omfattas av det ordinarie socialförsäkringssystemet, till exempel passiva inkomster eller pensioner, kan särskild löneskatt på 24,26 procent istället bli aktuell.
Regionalt stöd vid arbetsgivaravgifter
Regionalt stöd är en viktig möjlighet för företag som vill växa och anställa fler i vissa delar av Sverige. Stödet riktar sig till företag som etablerar sig eller expanderar sin verksamhet i utpekade stödområden, där det kan vara svårare att attrahera investeringar och skapa nya arbetstillfällen. Ett av de mest konkreta sätten detta stöd ges på är genom nedsättning av arbetsgivaravgifterna, vilket innebär att företag i dessa områden kan betala en lägre avgift än den ordinarie på 31,42 procent.
Det regionala stödet kan bland annat innebära att arbetsgivaravgifterna sänks från 31,42 procent till en lägre nivå, vilket gör det mer ekonomiskt fördelaktigt att anställa personal. Detta kan vara avgörande för företag som vill växa och skapa fler jobb, särskilt i regioner där arbetsmarknaden behöver stärkas. Exempel på sådana områden finns runt om i Sverige, och vilka områden som omfattas kan variera över tid.
För att kunna ta del av det regionala stödet måste företaget uppfylla vissa krav, till exempel att vara etablerat i ett stödområde och att skapa nya arbetstillfällen. Stödet kan ges i olika form och omfattning beroende på företagets storlek och verksamhet. Ansökan om regionalt stöd görs hos Tillväxtverket, som är den myndighet som hanterar och administrerar dessa stödformer.
Det är viktigt för företag att känna till att det finns möjligheter till nedsättning av arbetsgivaravgifterna i vissa delar av landet. Att undersöka om företaget har rätt till regionalt stöd kan vara en avgörande del i att kunna anställa fler och utveckla verksamheten. Regionalt stöd är ett exempel på hur regeringen och myndigheter arbetar för att skapa bättre förutsättningar för företag att växa och bidra till sysselsättningen i hela Sverige.
FAQ - snabba frågor om arbetsgivaravgifter
Normalnivån är 31,42 %, men det finns undantag och nedsättningar.
Ja, arbetsgivaravgift beräknas på lön och förmånsvärden.
Från 2026 ska du i vissa fall bara betala ålderspensionsavgift 10,21 % (bl.a. 67+ vid årets ingång).
Ja, t.ex. regionalt avdrag i vissa stödområden (med villkor).
Läs gärna vår artikel om bokföra lön till anställda.
