Har du en anställd som är sjuk och undrar vad du ska dra av på lönen? Eller är du nyanställd och fick höra att ”karensavdraget dras”?
Karensavdrag är enklare än det låter. Här går vi igenom vad det är, hur du räknar ut det och vad du behöver hålla koll på som arbetsgivare.
Vad är karensavdrag?
Karensavdrag är ett avdrag på sjuklönen som görs i samband med sjukfrånvaro. När en anställd sjukanmäler sig drar du som arbetsgivare av 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig vecka – karensavdraget är 20 procent av sjuklönen.
Systemet ersatte den gamla karensdagen den 1 januari 2019. Syftet var att göra det mer rättvist, framför allt för timanställda och de som jobbar skiftschema med ojämna dagar.
Avdraget görs bara en gång per sjukperiod. Är den anställde sjuk i tio dagar i rad görs avdraget ändå bara en gång – inte en gång per dag, eftersom karens fungerar som en självrisk vid sjukdom.
Vad innebär karensavdraget i praktiken?
Sjuklönen är 80 procent av den anställdas lön. Karensavdraget är 20% av den sjuklön arbetsgivaren betalar ut, vilket betyder att det ekonomiska avdraget görs från sjuklönen när en anställd blir sjuk.
Det spelar ingen roll om den anställde sjukanmäler sig på morgonen eller mitt på dagen, eftersom karensavdraget fungerar på samma sätt och görs även oavsett när på dagen man blir sjuk. Avdraget baseras alltid på genomsnittet av en vecka – inte på den specifika dagen.
Förr, med karensdagen, fick timanställda inte betalt alls för sin längsta arbetsdag om de råkade bli sjuka just den dagen. Det var det systemet försökte rätta till.
Så räknar du ut karensavdrag - 20 procent av sjuklönen
Beräkningen ser ut så här:
- Ta fram den genomsnittliga veckolönen (månadslön × 12 / 52)
- Räkna ut sjuklönen per vecka (veckolön × 80%)
- Karensavdraget motsvarar 20% av det beloppet
Anställd med månadslön - exempel
Johan har en månadslön på 30 000 kronor och arbetar 40 timmar per vecka.
- Genomsnittlig veckolön: 30 000 × 12 / 52 = 6 923 kr
- Sjuklön per vecka (80%): 5 538 kr
- Karensavdrag (20%): 1 108 kr, vilket motsvarar 20 procent av den sjuklön som räknats fram för veckan.
Timanställd med varierande schema och genomsnittlig arbetsvecka
Har du en anställd som inte jobbar exakt samma timmar varje vecka räknar du ut ett genomsnitt baserat på hur schemat ser ut de kommande 14 dagarna.
Sara är timanställd med en timlön på 160 kr. Hennes genomsnittliga veckoarbetstid under de kommande 14 dagarna är 25 timmar.
- Genomsnittlig veckolön: 160 × 25 = 4 000 kr
- Sjuklön per vecka (80%): 3 200 kr
- Karensavdrag (20%): 640 kr
Karensavdraget är detsamma oavsett om Sara är sjuk en hel dag eller bara en halv. Det ska göras med 20 procent av den sjuklön som motsvarar genomsnittet, men avdraget kan aldrig överstiga den sjuklön Sara annars skulle ha haft för dagen.
Vad händer om den anställde är sjuk igen snabbt?
Blir den anställde sjuk igen inom fem kalenderdagar efter att den förra sjukperioden avslutades räknas det inte som en ny sjukperiod. Det är en fortsättning på den gamla, och ingen ny karensavdrag görs om frånvaron uppstår på grund av sjukdom inom fem dagar, förutsatt att ett helt avdrag redan gjordes.
Tar det mer än fem dagar sedan den anställde var sjuk senast börjar en ny sjukperiod. Då aktualiseras ett nytt karensavdrag därefter.
Exempel: Anna var sjuk måndag till onsdag. Hon jobbar torsdag och fredag men sjukanmäler sig igen på måndag. Det har gått två dagar (lördag och söndag). Eftersom det är under fem dagar räknas det som fortsättning – inget nytt karensavdrag görs.
Regeln gäller oavsett om det är samma sjukdom eller en helt annan orsak till frånvaron.
Max tio karensavdrag under tolv månader
Från och med den elfte sjukperioden inom de senaste tolv månaderna gör du inget karensavdrag. Det kallas allmänt högriskskydd och är inbyggt i lagen – du behöver inte ansöka om det.
Viktigt: det räknas på rullande 12 månader, inte per kalenderår, även om en arbetstagare får högst tio karensavdrag per år. Som arbetsgivare behöver du hålla koll på varje anställds sjukfrånvaro löpande.
Det finns också ett särskilt högriskskydd för anställda med en medicinskt dokumenterad sjukdom som ger stor frånvaro. Beviljar Försäkringskassan det slipper den anställde karensavdrag helt, och du som arbetsgivare får ersättning för hela sjuklönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter.
Vad gäller för dig som driver eget?
Aktiebolag: Tar du ut lön till dig själv gäller samma regler som för alla andra anställda. Karensavdrag på 20% av sjuklönen för en genomsnittlig vecka.
Enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag: Här är det annorlunda. Du har ingen sjuklön på samma sätt, utan ansöker om sjukpenning hos Försäkringskassan när du är sjuk. Då gäller karensdagar – inte karensavdrag. Hur många karensdagar du har beror på vilket karensalternativ du valt i din sjukförsäkring, om du vill ändra skyddet framåt.
Är du osäker på vad som gäller för din bolagsform är Försäkringskassan rätt ställe att börja.
Varför förändrades karensdagen?
Karensavdraget baseras i stället på din totala genomsnittliga arbetstid per vecka. På så sätt jämnas skillnaderna ut, och avdraget blir detsamma oavsett vilken dag du blir sjuk. Reglerna gäller även vid oregelbundna arbetstider. Systemet har också motiverats med att motverka korttidsfrånvaro och sänka företagens kostnader för sjuklön. Det har även setts som ett sätt att skapa incitament för anställda att vårda sin hälsa.
Vanliga frågor om karensavdrag
Nej. Karensdagen gällde fram till 31 december 2018 och innebar att du inte fick betalt alls för den första sjukdagen. Karensavdraget tog över från 1 januari 2019. I stället för en hel dags lön dras 20% av sjuklönen för en genomsnittlig vecka - i de flesta fall ett lägre och mer förutsägbart belopp.
Du räknar ut den anställdes genomsnittliga veckolön, multiplicerar med 80% (sjuklönens nivå) och tar sedan 20% av det. För en månadslön: månadslön × 12 / 52 ger veckolönen. Sedan: (veckolön × 80%) × 20%.
Nej, max tio under en rullande tolvmånadersperiod. Det räknas inte per kalenderår. Från och med den elfte sjukperioden inom tolv månader görs inget karensavdrag.
Återinsjukknar den anställde inom fem kalenderdagar efter att den förra sjukperioden avslutades räknas det som en fortsättning - ingen ny sjukperiod och inget nytt karensavdrag. Tar det mer än fem dagar börjar en ny sjukperiod och ett nytt karensavdrag kan bli aktuellt.
Nej. I enskild firma ansöker du om sjukpenning från Försäkringskassan och det gäller karensdagar, inte karensavdrag. Driver du aktiebolag med lön till dig själv gäller däremot samma regler som för övriga anställda.
Ja. Har ditt företag kollektivavtal kan det finnas egna regler för hur karensavdraget beräknas eller tillämpas. Kontrollera alltid vad som gäller i ditt avtal - det kan skilja sig från lagens grundregler.