Debet och Kredit

Debet och kredit är två begrepp som hängt med sedan handelsmännen i Florens som började med dubbel bokföringen ­någon gång på 1400-talet.

Dela denna artikel

Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn
Dela på email
Email
Dela på print
Utskrift

Andra har också läst

Testa 14 dagar gratis!

Kunskapsportalen  >  Bokföringstips > Debet och Kredit

Vad är debet och kredit - dubbel bokföring av varje händelse

När du pratar om bokföring så kommer du alltid in på debet och kredit vid något tillfälle. Debet och kredit är någonting som många upplever som lite krångligt men egentligen är det inte så svårt. Begreppen är en del av en internationell standard som kallas dubbel bokföring, vilket innebär att varje händelse berör två konton. Det bygger på att pengar alltid rör sig från ett ställe till ett annat. Och ja, det heter faktiskt debet och kredit, inte debit och kredit eller kredit och debet som man kan tro.

Ett bankkonto är en tillgång och tillgångar växer i debet och minskar i kredit.

Om du tycker kan du alltid börja med bankkontot, för då vet du alltid om det kommit in eller gått ut pengar. Sedan ger sig det andra kontot per automatik, eftersom det i bokföringen alltid blir lika mycket i debet som i kredit.

För att göra en lång historia kort kan vi säga att debet är plus, eller till, och ­kredit är minus, eller från. Pengar rör sig alltid från en punkt till en annan – från ­bankkontot till inköp av material, till bankkontot från försäljningen och så vidare.

Debet och kredit – Lathund

Med andra ord: Det är alltid något som ökar (debet/plus/till) och något som minskar (kredit/minus/från). Därför finns det alltid två sidor av en transaktion. Pengar har spenderats på något och de kommer någonstans ifrån. Du får in pengar från någon och de hamnar någonstans och så vidare. Det här är anledningen till att varje bokföringshändelse, eller transaktion, bokförs i två kolumner:

  • debetkolumnen (till vänster)
  • kreditkolumnen (till höger)

På varje transaktion ska summan i debetkolumnen vara lika med summan kreditkolumnen.

Exempel på debet och kredit

Här kommer några exempel på hur transaktioner bokförs.

Vid en kostnad gäller följande:

  • själva kostnaden bokförs i debet, till exempel: konto 6212 Telefonkostnaderdebet 100 kr
  • var pengarna kom ifrån bokförs i kredit, till exempel: konto 1930 Bankkontokredit 100 kr

… presenterat i tabellform:

            Debet         Kredit
6212 Mobiltelefon           100 kr
1930 Bankkonto          100 kr
Summa           100 kr          100 kr

En intäkt bokförs på följande sätt:

själva intäkten bokförs i kredit, till exempel konto 3010 Försäljning, kredit 200 kr
vart pengarna tog vägen bokas som debet t.ex: konto 1910 Kassa, debet 200 kr

… i tabellform:

          Debet.         Kredit
3010 Försäljning 200 kr
1910 Kassa            200 kr
Summa            200 kr 200 kr

Ibland presenteras beloppen i en och samma kolumn med debetbelopp som positiva och kreditbelopp som negativa summor. Då ser det ut så här:

         Belopp
3010 Försäljning       -200 kr
1910 Kassa         200 kr
Summa         200 kr

Hämta vår ekonomiska ordlista med begrepp och förklaringar för dig som jobbar med bokföring och ekonomi.

Fyll i din e-postadress så skickar vi ordlistan till dig.

 

Dela denna artikel

Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn
Dela på email
Email
Dela på print
Utskrift

Andra har också läst

Testa 14 dagar gratis!