K1, K2 och K3 är olika regelverk för redovisning och rapportering i Sverige, och de skiljer sig åt i fråga om vilka företag som ska använda dem och vilka krav som gäller.
K1, K2 eller K3? Vad är det och vilken skall mitt företag använda?
När ditt företag ska upprätta sin årsredovisning behöver du välja vilket regelverk som ska tillämpas – K2 eller K3.
Regelverken styr hur företagets ekonomi ska presenteras, hur tillgångar och skulder ska värderas och vilken information som ska ingå i årsredovisningen.
För mindre företag finns möjligheten att välja mellan de två alternativen, medan större företag enligt lag måste använda K3. Vilket av k2 och k3 du väljer påverkar inte bara hur siffrorna ser ut på papperet, utan också hur mycket tid och resurser du behöver lägga på redovisningen. Det är bra att förstå skillnaderna mellan dem för att kunna välja det regelverk som passar din verksamhet både praktiskt och ekonomiskt.
Vad är K-regelverk?
De svenska K-regelverken är ett system som Bokföringsnämnden (BFN) har tagit fram för att förenkla redovisningen och skapa tydliga riktlinjer för olika typer av företag. De kallas “K” eftersom de alla börjar med just den bokstaven: K1, K2, K3 och K4. Bokstaven följs av en siffra som visar komplexiteten och omfattningen av regelverket.
K2 och K3 är de vanligaste i Sverige. K2 är ett förenklat regelverk med standardiserade regler och färre valmöjligheter. Det är gjort för mindre företag som vill ha enkelhet och tydlighet.
K3 är huvudregelverket och används av större företag, eller av mindre företag som vill ge en mer detaljerad och rättvisande bild av sin ekonomi. Medan K2 bygger på fasta regler, ger K3 större frihet att göra egna bedömningar, vilket kräver mer kunskap men också ger större valmöjligheter.
Nyfiken på bokföring online?
Med SpeedLedger e-bokföring slipper du tänka på debet & kredit. Bokföringen hämtas direkt från bankkontot och det enda du behöver göra är att godkänna.
Mindre företag kan välja
Mindre företag har friheten att välja mellan K2 och K3, vilket är en fördel. De flesta väljer K2 eftersom det är enklare, kräver mindre administrativt arbete och följer tydliga ramar. Ett K2-bokslut innehåller färre noter och mindre detaljer än ett K3-bokslut, men uppfyller ändå alla lagkrav.
Det finns dock mindre företag som medvetet väljer K3. Det gäller ofta företag som vill visa en mer detaljerad redovisning inför en framtida expansion, för investerare eller banker. Om du till exempel driver ett aktiebolag som växer snabbt, planerar att ta in kapital eller vill bygga koncernstruktur kan K3 vara ett bättre alternativ. Det centrala är att du väljer ett regelverk som du förstår och som gör att du kan följa upp ditt företags ekonomi på ett tryggt sätt.
Större företag och k-regelverk
Större företag är enligt lag skyldiga att tillämpa K3. Gränserna definieras i årsredovisningslagen (ÅRL), och om ett företag under två år i rad uppfyller minst två av följande kriterier räknas det som stort:
- Fler än 50 anställda,
- en balansomslutning över 40 miljoner kronor,
- en nettoomsättning över 80 miljoner kronor.
För stora verksamheter är K3 ofta en självklarhet. Regelverket ger mer information, fler jämförelsetal och ett mer rättvisande resultat. Det gör det i sin tur lättare för investerare, banker och ägare att förstå företagets ekonomiska ställning. Även om K3 kräver mer arbete är det också ett sätt att stärka förtroendet för företaget.
Årsredovisning enligt K2
En årsredovisning enligt K2 är uppbyggd för att vara så enkel som möjligt. Den har ett tydligt upplägg och innehåller bara den information som krävs enligt lag. Tillgångar och skulder värderas enligt fasta regler, vilket minskar behovet av egna bedömningar.
Det gör K2 särskilt lämpligt för mindre aktiebolag som har en stabil och överskådlig verksamhet.
Genom att följa K2 slipper du göra komplicerade värderingar, och du minskar risken för fel eller tolkningsproblem. Nackdelen är att flexibiliteten blir begränsad – du kan inte anpassa redovisningen efter företagets specifika situation på samma sätt som i K3.
Att tillämpa K3
Att tillämpa K3 innebär att du använder ett mer omfattande och avancerat regelverk. Här betonas principen om en rättvisande bild: redovisningen ska spegla företagets faktiska ekonomiska ställning så nära verkligheten som möjligt.
Det innebär att du får möjlighet att göra egna bedömningar kring exempelvis avskrivningar, leasingavtal och immateriella tillgångar. För företag med komplexa affärer, flera dotterbolag eller behov av finansiering är detta en stor fördel. Samtidigt innebär det mer administration, mer dokumentation och ofta högre krav på redovisningskompetens. För större företag är det dock nödvändigt för att skapa en trovärdig och användbar årsredovisning.
Vilka måste välja K3?
Alla större företag måste använda K3, men även vissa mindre företag omfattas.
Det gäller bland annat följande kategorier:
- Koncernmoderbolag som måste upprätta koncernredovisning enligt lag.
- Företag som uppfyller minst två av tre gränsvärden i ÅRL (antal anställda, omsättning och balansomslutning).
- Företag som planerar börsnotering eller behöver redovisning som uppfyller internationella krav.
För dessa företag är K3 inte ett val utan en skyldighet.
Om du är osäker på om du omfattas av kraven bör du rådgöra med en redovisningskonsult eller revisor som kan hjälpa dig att tolka reglerna utifrån din verksamhet.
Varför välja K3?
Det finns flera anledningar till att ett företag frivilligt kan välja K3, även om det inte är tvingande.
Några av de vanligaste skälen är:
- Mer rättvisande bild: K3 ger en mer detaljerad och verklighetstrogen redovisning.
- Större flexibilitet: Du får fler möjligheter att anpassa redovisningen till företagets verkliga situation.
- Professionell framtoning: Årsredovisningen blir mer informativ och kan uppfattas som mer seriös av investerare, banker och samarbetspartners.
- Långsiktighet: För företag som planerar tillväxt, investeringar eller koncernbildning är K3 ett framtidssäkert val.
Att välja K3 kan alltså vara en strategisk investering i trovärdighet och förtroende.
Men det är också viktigt att väga fördelarna mot den ökade komplexiteten och de högre kostnaderna som regelverket medför.
Årsredovisning enligt K-regelverken
Oavsett vilket regelverk du väljer ska årsredovisningen spegla företagets ekonomi på ett tydligt och korrekt sätt. Skillnaden mellan K2 och K3 handlar främst om nivån av detaljer och möjligheten till egna bedömningar.
K2 fokuserar på enkelhet och likformighet – alla företag som följer K2 gör på ungefär samma sätt. K3 fokuserar på en mer rättvisande värdering och tillåter anpassning till företagets verkliga förhållanden. Det ena handlar om tydliga ramar, det andra om flexibilitet. Det viktigaste är att regelverket fungerar för ditt företags behov och resurser, om du inte måste använda K3 enligt lagen.
Så fungerar bokföring - i praktiken
Vår populära webbkurs bokföring i praktiken hjälper dig på vägen om du vill bokföra själv! I den går vi igenom hur bokföring fungerar – på riktigt. Kursen är inspelad och tar ungefär 20 minuter.
Byte av regelverk
Det är möjligt att byta mellan K2 och K3, men det är bra att tänka igenom det noga. Ett byte från K2 regelverket till K3 regelverket är vanligt när ett företag växer eller får mer komplexa ekonomiska förhållanden. Att byta tillbaka från K3 till K2 är däremot mer begränsat och kräver särskilda skäl, eftersom det kan påverka jämförbarheten mellan olika årsredovisningar.
Innan du byter är det klokt att analysera hur det påverkar både redovisning, rapportering och eventuella kreditavtal. En genomtänkt planering minskar risken för onödigt merarbete eller missförstånd i framtiden.
För- och nackdelar med K2 och K3
Både K2 och K3 har sina styrkor. K2 erbjuder enkelhet, tydlighet och mindre administration, vilket gör det idealiskt för små företag med begränsade resurser. K3 å andra sidan ger mer flexibilitet, mer rättvisande värderingar och större möjligheter att anpassa redovisningen efter verksamheten.
För många företag handlar valet inte om vad som är bäst i teorin, utan om vad som fungerar bäst i praktiken. Det viktigaste är att du väljer ett regelverk som gör det lätt att förstå och följa upp ditt företags ekonomi – utan att det tar mer tid än nödvändigt.
Vanliga frågor (FAQ)
Här ärNågra vnaliga frågor som kan dyka upp när du behöver göra bokslut och årsredovisning enligt K-regelverket:
Vilket regelverk ska enskild firma använda?
Enskilda firmor använder K1, inte K2 eller K3.
Kan man byta från K3 till K2?
Ja, men bara om det finns goda skäl, till exempel att verksamheten har minskat. Det kräver ofta dokumentation och bör diskuteras med en redovisningskonsult.
Vilket regelverk är enklast?
K2 är det enklaste regelverket för aktiebolag och passar företag med enklare ekonomi.
Vem bestämmer vilket regelverk som gäller?
Bokföringsnämnden (BFN) ansvarar för K-regelverken i Sverige och publicerar alla aktuella vägledningar på sin webbplats.
Prata med banken
Visa att du har koll, det stärker din förhandlingsposition.
Här kan du läsa mer om k-regelverken
- Bokföringsnämnden – K-regelverk
- Bolagsverket – Årsredovisning för aktiebolag
- Skatteverket – Bokföring och bokslut
