Så bokför du periodiseringsfond

 

I och med coronakrisen har skatteverket gjort en tillfällig förändring kring periodiseringsfonder. Som enskild näringsidkare får du i deklarationen för 2019 sätta av upp till en miljon kronor. Det gäller emellertid  inte för aktiebolag. Läs gärna mer om det i vårt blogginlägg där vi skriver om regeringens krispaket för småföretagare

 

En periodiseringsfond är en skattemässig justering du som företagare kan göra vid årets slut. Att man använder sig av en periodiseringsfond innebär att du flyttar en del av årets resultat till ett kostnadskonto. Dock flyttas inga fysiska pengar. 

 

Hur fungerar det?

Att du flyttar en del av årets resultat innebär att du minskar vinsten för det året. Den här typen av justering görs för att minska vinsten för att i sin tur minska den skatt företaget behöver betala. Vanligtvis görs den här  justeringen när företaget gör en bra vinst, för att sedan återföra saldot på fonden när företaget antingen gör en förlust eller ett mindre bra resultat, och då “dämpa” förlusten. Du får bara ha fonden under fem räkenskapsår, och fonden måste återföras senast det sjätte räkenskapsåret. Det är däremot inget tvång att ha fonden undanlagd under hela perioden. Beroende på vilken bolagsform du har får du sätta över olika mycket till periodiseringsfonden. 

Här nedanför tänkte vi visa på hur en periodiseringsfond kan användas. 

 

Säg exempelvis att du har gjort avsättningar till periodiseringsfond under fem år. Fonderna du satt undan är värda 100 000 kr styck: 

Periodiseringsfond år 1: 100 000

Periodiseringsfond år 2: 100 000

Periodiseringsfond år 3: 100 000

Periodiseringsfond år 4: 100 000

Periodiseringsfond år 5: 100 000

 

Företaget gör sedan en förlust på 130 000 kr. För att täcka den förlusten kan du då ta ut mer än de 100 000 du måste ta ut (fonden för år 5), i det här exemplet även 30 000 kr från år 4. Det här handlar som sagt om skattemässiga justeringar, och innebär inte att det är likvida medel som finns på kontot utan endast justeringar för att reglera resultatet i din verksamhet. Resultatet blir då, om vi tar de berörda fonderna att vi har:

Periodiseringsfond år 1: 0

Periodiseringsfond år 2: 70 000

 

Det vill säga att vi i det här fallet använt hela fonden för år 1 (som vi var tvungna att återföra) och en del av fonden för år 2, som vi kommer behöva föra tillbaka nästa år. Och fonder för resterande år har samma belopp som tidigare. 

 

Enskild firma

Under normala omständigheter får du, om du är en enskild näringsidkare föra över 30% av företagets vinst in i en periodiseringsfond. Gör du en förlust för året kan du inte sätta över något. I övrigt gäller att du max kan ha 5 fonder samtidigt, och att en periodiseringsfond måste återföras år 6. 

 

Aktiebolag

Principen för periodiseringsfonder är densamma för aktiebolag som den är för enskilda firmor, det vill säga att du skall återföra pengarna senast år 6. Dock skiljer det sig på detaljnivå mellan de olika bolagsformerna. 

Aktiebolag får föra över som mest  25% av vinsten för året till en periodiseringsfond. För aktiebolag är det årets skattemässiga resultat du kan överföra 25% av. Det beskattningsbara resultatet  innebär resultatet efter avdrag för föregående års underskott och återföring av tidigare års periodiseringsfond, men innan avdrag för årets fond. 

Aktiebolag behöver även ta upp en schablonintäkt för beskattning varje år då de sätter undan till en sådan fond. Schablonintäkten ska inte bokföras, men tas med i inkomstdeklaration. Beloppet på schablonintäkten utgår från statsräntan och det totala värdet av alla periodiseringsfonder. Schablonintäkten kan ses som en ränta som skatteverket tar ut för att du får sätta undan pengar i en periodiseringsfond, och på det sättet minska skatten i företaget.

 

Hur bokförs avsättningen till en periodiseringsfond?

Det är bara juridiska personer, det vill säga aktiebolag som behöver bokföra periodiseringsfonden. Enskilda firmor behöver inte göra det. Som vi tidigare nämnt är är avsättningen till periodiseringsfond en rent skattemässig justering som inte påverkar hur mycket pengar du har på banken. För att det hela skall balansera används konto 21XX, ett skuldkonto, och 88XX, ett kostnadskonto, när man bokför själva avsättningen. Varför vi inte nämnt exakt vilket konto som används är för att det varierar mellan åren. För år 2019 kommer vi använda 2129, periodiseringsfond 2019, samt 8811, avsättning till periodiseringsfond. När du lägger upp ditt konto för periodiseringsfonden för året brukar man för enkelhetens skull lägga upp ett konto som heter periodiseringsfond [år].

För 2019 vill vi avsätta 30 000 kr till periodiseringsfond för 2019. Konteringen för detta ser ut så här: 

Den här konteringen kommer minska ditt resultat med 30 000 kr, vilket i sin tur innebär att de inte kommer bli beskattade i årets resultat. 

Vi tänkte också visa hur man gör själva återföringen av en tidigare bokförd periodiseringsfond. Som vi nämnde tidigare behöver du återföra periodiseringsfonden det 6:e räkenskapsåret. I år blir det periodiseringsfonden för 2014. 

I återföringen använder du kontot som du lade upp för det årets periodiseringsfond. I vårt fall blir det 2124, och kontot för att återföra periodiseringsfond, 8819, återföring från periodiseringsfond. För enkelhetens skull använder vi samma siffror som i exemplet ovan.  Konteringen blir då så här: 

 

 

I stora drag är det så här en periodiseringsfond fungerar. Det kan som vi nämnt vara ett effektivt verktyg för ditt företag att använda under de år det går bra för företaget, för att sedan kunna möta upp en eventuell förlust under perioder då det inte går lika bra. Men vad som är bra att tänka på är att de pengar du återför kommer att beskattas när du återför dem. 

 

Lycka till!

 

Fyll i din e-post nedan så skickar vi vår Guide
- Vanliga bokföringskonton - En förklaring till alla konton.

 

Trevlig bokföring!