Idag är det Internationella kvinnodagen. En viktigt dag för jämställdhet. Vi på SpeedLedger vill gärna återpublicera en av våra intervjuer med doktorand Marta Lindvert som forskat kring hur företagande, specifikt kvinnligt företagande, gynnar utvecklingen i u- och i-länder. Läs och njut av Martas fantastiska forskning: 

Marta Lindvert, doktorand vid Mittuniversitetet i Östersund, utvecklade under sin studietid ett intresse för utvecklingsfrågor, mänskliga rättigheter och kvinnorätt.  I en av sina studier undersöker Lindvert hur småföretagande, kvinnligt småföretagande i synnerhet, påverkar samhället och dess utveckling.

Att vara företagare kan innebära många saker. Du kanske har jobbat med ditt företag i många år, har hög omsättning och flera anställda, eller kanske är du nystartad och tar dina första stapplande steg i företagsvärlden. Oavsett var du är i processen följer du samma regler och lagar som alla andra företagare i Sverige. Vi har ett välfungerande regelverk som gör att du enkelt kan ta dig från punkt A till punkt B i företagardjungeln.

Jämställdhet – fast inte hela tiden

Trots att vi lever i ett relativt jämställt samhälle kan kvinnor på arbetsmarknaden och som småföretagare ibland känna sig orättvist behandlade. Det finns tillfällen där jämställdheten börjar ifrågasättas. I Norden har vi kommit långt i jämställdhetsfrågan och det har i många fall stärkt upp våra samhällen och bidragit till en positiv utveckling av bland annat utbildning, arbetstillfällen och företagande.

internationellakvinnodagen_3

Marta Lindvert har studerat kvinnligt företagande i både u- och i-länder, utfört fältstudier i Tanzania och Pakistan där fokus har legat på kvinnligt företagande och hur kvinnor finansierar sina företag och varit del i en grupp om åtta forskare som utfört liknande fältstudier i Norden, framförallt i Norge och Sverige. Lindvert konstaterar att oavsett kön är det av självklara skäl lättare att starta en verksamhet i ett i-land, än det är i ett u-land. Det främsta orsaken är u-ländernas brist på social- och ekonomisk struktur samt fungerande institutioner. Det finns helt enkelt inga klara riktlinjer och regler att följa.

Starkare kvinnor = ett starkare folk

Trots att Norge och Sverige är rika och relativt jämställda länder, är det kvinnliga företagandet i Norden på många punkter likt det kvinnliga företagandet i u-länder som Tanzania och Pakistan. Lindvert menar, att när de båda studierna jämförs, går det att se att kvinnor relaterar saker och ting till familjen i en mycket högre grad än män, oavsett land eller bakgrund. Kvinnliga företagare ser mer till sin familj och använder det som riktlinje i sitt företagande.

Många av de kvinnliga företagarna som deltog i de båda studierna resonerade att de som egenföretagare hade möjlighet att själva styra sin tid och ha större flexibilitet, vilket sågs som positivt för familjesituationen. Det här innebär att en kvinna som genom sitt företagande får bättre förutsättningar i livet, högst troligen satsar utkomsten på sina barn, på utbildning, bättre mat, sjukvård och så vidare. Det här gynnar i sin tur framtida generationer och i förlängningen kan det ha det en positiv effekt på en hel nations tillväxt.

Av denna orsak anser Lindvert att det är viktigt att stötta inte bara kvinnligt företagande, utan företagande överlag. Framförallt i U-länder där en snabb utveckling och tillväxt är livsviktigt för kommande generationer. Eftersom studien inte berör manligt företagande på samma sätt som fokus satts på kvinnligt företagande, anser Lindvert att det är viktigt att stötta företagande i alla sina former. Lindvert understryker också att det finns flera studier som tyder på samma sak och trots att förutsättningarna i i-länder så som Sverige och Norge är bättre och mer jämställda, finns samma korrelation.

Att vara kvinnlig företagare i ett u-land

I delar av sina fältstudier i Tanzania intervjuade Lindvert kvinnor i Morogoro och Dar es Salaam under en period på fyra månader. I Tanzania, likt många andra u-länder, driver kvinnor i första hand små- eller mikroföretag med färre än 10 anställda. Verksamheten brukar hålla sig i servicesektorn och vara till exempel friser- eller skönhetssalonger, skolor, läxhjälp och liknande. Ofta är företaget en bisyssla, liksom just läxhjälp. Inom handeln driver de flesta kvinnor små butiker där de säljer till exempel fisk eller kläder.

Många av de verksamheter som Lindvert kom i kontakt med är inte formellt registrerade. Orsaken är att de inte vill eller har råd att betala skatt. I Tanzania existerar dock ett mellanting, likt den svenska hobbyverksamheten, där verksamheten registreras och på så sätt har rätt att stå på marknadsplatser utan att behöva bli bortkörd eller betala skatt.

Företagande i U-länder jämfört med I-länder

Största skillnaden mellan att starta en verksamhet i Norden, jämfört med att starta en verksamhet i Tanzania eller Pakistan är det faktum att Norden har ett väl fungerande ramverk av regler och institutioner. Denna fungerande struktur, som är likadan oberoende av var i landet du befinner dig, gör att du som företagare slipper muta dig igenom systemet eller rent av bryta mot en lag eller två för att kunna starta upp din verksamhet och ge din familj en bra framtid. Visst kan det i många fall kännas orättvist när det kommer till att ta ett lån i Norden, men inte alls i samma utsträckning orättvist, menar Lindvert, som i många u-länder.

internationellakvinnodagen_2

Avsaknaden av social och ekonomisk infrastruktur kan även göra det svårt för kvinnor att vara ute i det offentliga rummet. Speciellt i Pakistan visar Lindverts studier att det inte är lika socialt accepterat för kvinnor att verka i det offentliga rummet, som det är i Norden. Ofta blir kvinnorna i Pakistan utsatta för våld och trakasserier. De som trots allt vågar starta en egen verksamhet vill gärna göra det i ett shoppingcenter eller liknande där de har andra företagare runt sig och kan känna sig trygga.

Jämställdhet genom företagande

Men vad ger egentligen jämställdhet? Är det kvinnligt företagande som ger jämställdheten eller är det jämställdhet som skapar kvinnliga företagare? Lindvert konstatera att det är omöjligt att säga vad som är hönan och vad som är ägget. Dock går det att slå fast att kvinnligt företagande och stärkandet av detta gynnar samhället och samhällsutvecklingen både på kort och lång sikt.

[gravityform id="99" title="false" description="false" ajax="true"]